Verklig demokrati i Europa
Det låga valdeltagandet i valet till Europaparlamentet, ointresset för EU-frågor och den obefintliga rapporteringen kring vad som sker i parlamentet är alla tecken på EU:s verkliga demokratiska bekymmer, nämligen bristen på legitimitet och engagemang från de egna medborgarna.
Ett viktigt skäl är att få har förstått parlamentets roll och vikten av att engagera sig. EU:s enda folkligt förankrade institution är parlamentet, där mer än 700 folkvalda är ansvariga för att hålla kontakten med sina väljare och även vet att deras handlingar ska prövas av väljarna vart femte år. I många frågor har parlamentets insatser varit helt avgörande för en bättre gemensam politik. Ifråga om klimat, regler förkemikalier och andra miljöfrågor har parlamentet drivit medlemsländerna framför sig. Det är bara i parlamentet som det åtminstone finns några röster som ifrågasätter övervakningsstaten och det är här som det stora engagemanget för en öppnare och friare union finns.
Därför vill jag ha ett starkare parlament, som kan ha medbestämmande i alla frågor. Det är bara genom att ge de folkvalda större makt och mer ansvar som medborgarnas frågor kan få verkligt genomslag. När medlemsländerna tvekar om globalt ledarskap, fri- och rättigheter eller miljöfrågor, behövs det en ny balans som ger dessa frågor en starkare röst.
Men också de övriga institutionerna måste förändras. I längden är det inte rimligt att ett eller ett par länder ska kunna stoppa angelägna miljöregler, gemensamma ställningstaganden i utrikespolitiken och en gemensam solidarisk flyktingpolitik. Utvecklingen i EU bör gå mot att fler beslut fattas med majoritetsbeslut.
Även om jag och många andra ibland blir frustrerade på att Sverige ska vara “bäst i klassen” och genomför direktiv mer långtgående än någon någonsin föreställt sig (det finns ett skämt i kommissionen som säger att “när vi har ett svårtolkat direktiv, så skickar vi det till Sverige. De tolkar det snabbt och alltid till sin egen nackdel”), så måste naturligtvis de gemensamma reglerna följas i alla medlemsländer. Ett viktigt steg för att nå dit är att komplettera dagens EU-domstol med en särskilt miljödomstol som kan sätta kraft bakom de vackra ord som annars präglar EU:s miljöpolitik. Det ska kosta att inte rätta sig efter de gemensamma besluten.
Att det blir lättare att fatta beslut och att domstolar ska bli bättre på att kräva att reglerna efterlevs betyder inte alls att EU bör reglera mer.
Jag vill ha mer majoritetsbeslut inom områden som är verkligt gemensamma. Men jag vill också att EU ska sluta blanda sig i badvattenkvalitet, småfågeljakt och idrottspolitik. Det är innebörden av en smalare, men vassare union.
